lördag 25 april 2009

Vad är det för fel på Västerås??

För någonting helfel måste det väl ändå vara ?? Jag, Winston den fantastiske, har varit där på 2 utställningar i mitt liv och båda gångerna fått sådana där förhatliga 2or. Det är i och för sig de enda 2or jag har men det känns som två förmycket. Den första gången var ju i min ungdom men den andra var idag, lördagen den 25 april, en sorgens dag.
Dagens domare var en dam ifrån Ungern vid namn Petik Zsuzanna och detta vad var hon ansåg om mig ; Very good type and general impression, good substance, head balanced with body, nearly correct topline, loose back, typical movement.
Lite fundersam blir man ju av att få en 2a när man är av mycket god typ.... men jag säger som Charlie Chaplin ; Livet är en tragedi på nära håll, men en komedi när man ser det på avstånd!
Oooops nu höll jag nästan på att glömma berätta att Helene, min uppfödare, hon struntade i att jag inte var fin nog i domarens ögon, utan hon tog med mig i sin uppfödargrupp ändå och den vann vi. Helene kan man lita på.

Woff ifrån Winston fortfarande fantastisk.

tisdag 21 april 2009

Hopp!




Äntligen har snön smält här i Sundsvall.
Så efter min långpromenad idag så tog Emelie ut mig och körde lite lydnad och jag fick också prova på brukshinder.
Det gick ju jättebra för jag kan ju allt!
Jag har varit hos veterinären och kollat mina ögon. Resultatet blev UA.
Woff ifrån Winston.

onsdag 15 april 2009

Winston på catwalken







Jag glömde ju några saker. Ni kanske såg hur mina reskamrater såg ut innan avresan,här kommer en bild ifrån lördagens middag.... inga muntra miner precis...... men jag ska skvallra en sak.... så mycket skratt och så många tokerier som dessa människor höll på med under dessa dagar så förstår jag att de behöver vila ibland också..... Sedan kan jag ju inte undanhålla min träningsrunda på catwalken i UpplandsVäsby. Som om inte jag skulle kunna balansera? Jag kan ju som bekant nästan allt.
Woff ifrån Winston

Jag har varit på turne....








Nu har jag hållet er på halster för ni har väl undrat över hur det gick både vad det gäller utställning och resa.Ni kan andas ut, jag har överlevt själva resan och slickat såren vad gäller utställningsresultatet.På lördagen hämtade vi upp resten av gänget i Timrå, herregud va grejor vi hade med oss. Mest prylar hade nog jag men det är nog så med oss stjärnor, vi reser sällan med lätt packning.Ida och Hugo kamperade ihop längs bak i bilen medans jag myste med Emelie och Ulrica på baksätet. Mysig tjej den där Ulrica...


Väl framme i Stockholm slog rena rama sommar värmen emot oss, det var 21 grader varmt, och de galna Stockholmarna gick omkring i shorts och toppar medans vi norrlänningar vi var ordentligt klädda i tröjor, jeans och jackor...... say no more....
Efter lite mys utomhus var det dags för frisering och annat tråk. Vi bodde på Scandic Hotel Infra City och jag roade mig med att sitta i fönstret och titta ner emot innergården. Skaplig utsikt.

Söndag morgon och utställningsdags. Jag och Hugo skulle ju in ganska tidigt och jag vet inte om det var på grund av min morgontrötthet eller vad det var för helt plötsligt ville inte min svans vara med riktigt. Den hängde som den hade punka nästan rakt ner. Vattensvans kallas det tydligen. Hysterin var nära och jag var väl inte på mitt soligaste humör inne i ringen precis.
Vi slutade som 3a med en slät 1a, inget kul alls. Lite roligare var det ju att Hugo vann klassen men även han fick en slät 1a. Den där domaren, Martin Johansson , tycker vi var lite snål.

Jag fick i allafall följande kritik; Hanhund av mycket god typ. Huvudet kunde vara något torrare. Bra hals, något framskjuten skuldra. Ger ett litet lågställt intryck. Bra bakställ. Rör sig bra ifrån sidan. Tåar in lite bak. Utmärkt päls.
Nu var dags för Ida, hon slog till rejält och slutade såsom 4 bästa tik. Grattis tjejen!

Min uppfödare Helen, hon förstår sig på skönhet hon , för hon ville trots mitt mediokra resultat för dagen ha med mig i sin uppfödargrupp och den vann vi och gick vidare till BIS finalen.
Efter en lång väntan så stod vi till slut som 3 bästa grupp och mitt självförtroende var åter på topp!!
Voff ifrån Winston återigen fantastisk.

fredag 10 april 2009

Titta vilket fint kort jag har fått..

Vill ni se fler kort på dessa sötnosar så besök kennel Searoads hemsida, http://hem.passagen.se/kennelsearoads , jag behöver väl inte säga att de är någonting alldeles utöver det vanliga.
Hälsar stolt pappa Winston

torsdag 9 april 2009

Glad Påsk

Önskar Winston med flock

tisdag 7 april 2009

EN bild säger mer än tusen ord.....





Kolla in bilden.... det ni ser är mina reskamrater, Ewa, Ulrica och Hugo, till helgens utställning i Stockholm... behöver jag säga mer?!. Är det för sent att lämna WO? Titta bara på Hugo stackarn, hur lidande ser han inte ut på en skala från 1 till 100 ? Ida var i allafall förnuftig och skyllde på huvudvärk och stannade hemma ifrån SSRK´s årsmöte där denna bild är tagen. Att inte alla tvåbeningar förstår hur skämmiga de är ibland. Utöver dessa mer eller mindre galna människor ska ju även den värsta av dem alla med, dvs min egen matte. Tack och lov ska även Emelie med och som tur är så är det ju hon som ska visa mig. Jag har en liten fundering, vi hundar brukar ju vara jobbiga som valpar och sedan brukar vi så att säga mogna och lugna ner oss men har männikorna någon slags omvänt utvecklingschema? De blir på något sätt värre och värre. Vad jag förstår så är deras första könsmognadsperiod, puberteten , ganska jobbig för alla inblandade men helt klart verkar den andra könsmognadsperioden, klimakteriet, vara den man ska bäva mest för. Efter den är tvåbeningarna alldeles utan hämningar....

Woff ifrån Winston

söndag 5 april 2009

Fästvalla eller klister??



Ja, det är frågan. Vilken fråga kanske ni undrar. Är inte skidsäsongen snart slut och vem är egentligen intresserad av den informationen.
Jag säger bara en sak...... om det vore så väl att det handlade om skidor ....nä nu handlar det om kvastar!! Låt nu inte fantasin spela er ett spratt det är inte jag , Winston den fantastiske trevalpspappan, som på något sätt ska hjälpa till med vårstädningen, utan det är min galna matte som ska resa bort på torsdag.
Jag vart först lite sur för ingen hade informerat mig vart hon skulle och jag brukar ju få följa med när hon gör kortare resor . När jag dessutom hörde att någon katt och en kaffepanna skulle med trodde man ju att hon snart skulle läggas in på någon "krama mig själv avdelning" på något konstigt sjukhus. Hallå, har du glömt mig ville jag bara skrika och misstänksamt började jag kolla vad hon gogglade på. En och annan konstig hemsida var hon inne på bl a en som hette Ski-go och var i vallabranschen. Jag fattade ingenting men så skvallrade Kevin om hur det såg ut förra året, se bild ovan(det är hon till vänster), när matte gav sig iväg till Blåkulla på skärtorsdagen med en väninna och en sak är säker.... vad gäller valla så är det nog klister som gäller för att hålla fast henne på kvasten för enligt hemsidan utlovas följande " Skigos klisterserie består av sex tuber som ger dig perfekt fäste vid svåra förhållanden". Värre förhållanden än att limma fast min mattes bak på kvasten lär knappas finnas.......
Men nu måste jag börja planera inför min Stockholmsresa med Hugo och Ida.
Woff ifrån Winston den fantastiske

onsdag 1 april 2009

När jag blir stor...


vill jag bli som Kevin. Förutom att han är min store brorsa, med betoning på stor, så är han också min store idol. Kevin är nästan alltid så sansad. Han dras liksom inte med i den allmänna hysteri som ibland utspelar sig hemma hos oss. Han har någonting vi andra, både två-och fyrbenta i våra familj saknar....... integritet. När jag och min andra brosor slumrar i någonting som kan liknas med ormgrop, sträcker han elegant ut sig någonstans där ingen närmar sig honom. Ibland kan jag få för mig att jag vill krypa nära honom och mysa men då kliver han genast upp och går därifrån. Kevin myser bara med matte.

Däremot tvekar han aldrig att ta mig i försvar om något otäckt närmar sig vår flock, det känns tryggt. Desutom är han den ende av oss som kan någonting som matte kallar kommandon, inte att förväxla med "kom an då". Utan då menar jag sådant där tråk som sitt, hit, ligg, kryp,apport osv..... för egen del är jag mer för partytricks, vad är det för fel på dansa på borden mellan chips skålarna? Det kräver sin man det, iallafall om man ska komma undan med livet i behåll.... hon har humör min matte fast det drabbar sällan mig......

Det enda bus som Kevin ägnar sig åt är i och för sig ganska kul för det är när matte pratar i telefonen och Kevin tycker det drar ut på tiden så börjar han skälla och ställa sig framför vårt skåp i köket för att idka utpressning. För i skåpet finns godis och han vet att matte hellre ger honom godis än att han skäller........ han är inte dum han ! Sensmoralen är " Matte du pratar för mycket i telefon och då kostar det..... ".
Woff ifrån Winston den fantastiske.