Livet är trist!

Om ni undrar vart jag har hållit hus så har jag hänfallit åt en sensommar depression. Livet är pest!
Det började redan förra veckan när Wille, det lilla krypet, skulle bo hos oss för att utställningstränas.... Ni anar inte vad det daltas med honom. Matte nämnde något om utställning i Matfors på söndagen. Jag tog till en början det hela med ro för jag menar vem är flockens stjärna ?? Är det jag eller är det jag?.
Döm av min förvåning när matte packar bilen på söndag morgon utan mig?! Vart tog det där med mäniskans bästa vän vägen.... lämna mig. Ofattbart helt enkelt.
Inte vart det bättre när de kom hem och bara snackade om att Wille vart andra bästa hanvalp med hederspris och kanonkrititk..... Alldeles som inte jag har en hel(gigantisk) anslagstavla med rosetter men det var det ingen som sa inte. Förnärmad drog jag mig tillbaka.

På måndag morgon skämdes nog matte lite för då skulle jag få följa henne på jobbet. Hon jobbar i stan och vi passade på att ta en stadsrundtur. Där stötte jag på en hundras av obestämd härkomst - statyer! De saknar stamtavla det kan jag garantera. För att inte tala om hur äcklig päls de hade. Blä, jag reste raggen och gick vidare. Man ska välja sina vänner!.
Mattes dåliga samvete höll nog i sig för när vi kom hem tog vi Kevin och Douglas med oss ned till havet och badade. Jag älskar att bada!! Vi hade jättekul ända tills Kevin vart sur för att jag tog hans pinnar och skällde mig rakt i ansiktet . Det vart klar Tsunamivarning på hela Klingerfjärden. För er som inte vet så är Kevin en 5 årig schäfer modell stor. Han är vanligtvis otroligt tålmodig med mig men på senare tid har han börjat säga åt mig på skarpen. Matte säger att det för att jag är stor kille nu(könsmogen) och att man då måste veta vad som är rätt och fel och att respektera de äldre i flocken. Vilket trams ! Ska ingen respektera mig bara för att jag är yngst ! Jag tror Kevin helt enkelt kommit in i "någon" ålder för jag är ju helt felfri :-). Ps, matte är också inne i någon ålder och inte är det puberteten.

Lotta, min andra matte, hon är ännu elakare för fast att hon själv är rädd för stora hundar utbrister hon glatt; Heja Kevin!
Igår tisdag for matte till Stockholm resten av veckan så nu är man helt utelämnad till den godtycklighet som råder i den här flocken . Men innan hon for var hon och hämtade vår nya bil men det saknades någon form av skydd så nu får inte jag åka bil förrän nästa vecka. Vaddå skydd ! Tror hon jag har aids eller ?
Livet är tufft för en liten egocentriker som jag .
Winston