jag gillar egentligen det här med utställning men varför i Herrens namn måste de börja så tidigt på morgnarna? Oavsett om vi åker dagen innan och bor på hotell eller om vi, som nu i söndags, åker samma dag, så innebär det uppstigning i ottan.Jag gillar inte det. Vi fantastiska behöver vår skönhetssömn.
Ni fattar väl själva att om man ska åka hemifrån vid 04.30 på natten då blir det lite för lite sömn.
Väl uppe, dock ej vaken, bar det iväg för att hämta först Maggan och Geischa och sedan vidare till Lucksta för att hämta upp Ulrika och Hugo. Jag hade inte fattat riktigt att Ulrika och Hugo skulle åka med oss. Så när matte svängde av mot Lucksta drog jag mig till minnes mina amorösa äventyr sedan i början på året...... och övertygad om att vi var på väg dit igen höll jag formligen på att dö av glädje. Men säg den glädje som varar..... vi svängde av en annan liten grusväg och jag fattade ingenting. Väl framme visade sig att där bodde minsann Ulrika och Hugo så då vart jag ju på liiiiiiiiiiite bättre humör men även om jag gillar dem så gillar jag löptikar bättre och så blev det ju så söta valpar också. Man kan ju inte få allt...... inte ens jag..... Ganska märkligt egentligen......
Väl framme i Östersund så skulle jag ju ånyo försöka få det där sista certet men tror ni jag fick det...... svar nej..... ännu en domare som inte förstod sig på min skönhet.
Jag slutade med en slät 1a och en 4e placering med följande kritik ; Ung hane av mycket god typ, som kunde vara lite mer belydlig (?). Maskulint huvud, Bra hals och skuldror. God kropp och vinklar. Kunde har mera driv i rörelse.
Ja, så tyckte hon. Lite slö var jag väl när jag sprang men hur många klarar att springa i sömnen?
Vi får väl glädjas med Maggans lilla prinsessa som blev BIR valp och reserv i BIS finalen. Jättegrattis !!
Ett trött gäng vände kosan hemöver och nu laddar jag inför nästa helgs dubbelutställning. Då jäklar ska ni få se på rörelser.....
Woff ifrån Winston
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar