Det är inte lätt att va ödmjuk.....

Nu tror ni väl att jag drabbats av storhetsvansinne men så är inte fallet. Eller snarare så är det väl så att man inte kan drabbats av något man redan har, eller ?

I söndags var jag i Högbo utanför Sandviken. Denna gång var det en SKK Int utställning. Vi for ner redan på lördag för att matte tycker det är skönt att vara på plats.Personligen har jag inget emot tidiga mornar utan kliver glatt upp vid 04.30 helgdag som vardag.

Den här gången fick matte för sig att vi skulle åka ut till Högbo redan på lördag eftermiddag och resa tältet och muta in revir. Som vanligt fick matte som hon ville och tält restes. Därefter åtevände vi till det mer civiliserade Gävle där jag har mitt favorit hotell ( CH ). Där har de en engelsk springer spaniel bakom kulisserna i receptionen och man känner sig oerhört välkommen och beundrad av alla. Efter lite bus och bad somnade vi sött.

På söndag morgon begav vi oss till Högbo och det var då det hände, matte höll på att få en infarkt!! De hade bytt nummer på ringarna och nu vart det bråttom!

Matte och lillmatte började hysteriskt att rycka upp tältpinnar och sedan bar de ett helt uppfällt tält tvärs över gräsmattor och prylar. Herregud vad jag skämdes.

Vi fick trots allt en kanon plats och lugnet infann sig ånyo.

Nu började allvaret. Jag skulle göra min livs andra tävling i juniorklass och det var hög standard

på mina konkurrenter. Domare denna dag var Sara Nordin. Lite nervöst var det.

Men Jossan (Josefin Hamilton) spred trygghet i tältet och när hon på ett lysande sätt visade mig i ringen så kunde det bara sluta på ett sätt ; JAG VANN OCH FICK CK.

Här är dagens kritik ; Utmärkt typ och helhetsintryck, Härligt temperament. Maskulin hane med vackra linjer och proportioner. Mycket vackert huvud och uttryck. Härlig hals. Bra front och förbröst. Välvinklat bakställ med bra muskulatur. Bra ben och tassar. Rör sig utmärkt bak. Kan ha ytterligare något bättre räckvidd fram. Utmärkt päls.

Inte nog med det, Helene ( min uppfödare), ville sedan ha med mig även i avels- och uppfödargrupperna. Tassarna tog knappt mark när resultatet efter en lång dag vart att jag, Winston, skulle visas upp i S T O R A finalringen. Vi fick en andra placering i avelsgruppen och vi kom fyra i uppfödargruppsfinalen i stenhård konkurrens.

Tänk vad rolig en hemresa kan vara. Även fast jag låtsades sova så hörde jag matte prata i mobilen med alla hennes hundintresserade vänner. Nöjd slumrade jag vidare.

Jag fick en massa rosetter men jag skulle vilja skicka massor av rosor och kramar till Jossan och min "bestemor" Vanja Sliwa som visade mig på ett fantastiskt sätt! Jag gillar er jättemycket och tillsammans med er i ringen är det precis som Jossan säger; jag tror det är party !

Hälsar

Winston